Epilepsi

Om epilepsi

Epilepsi är den vanligaste kroniska neurologiska sjukdomen. Omkring 81 000 personer har en epilepsidiagnos i Sverige. Enstaka epilepsianfall kan uppstå hos vem som helst.

Sjukdomen kan se olika ut för olika människor. Hur anfallen yttrar sig beror bland annat på vilken del av hjärnan som är engagerad. Det finns två huvudtyper av epilepsi – fokala anfall, som startar i en begränsad del av hjärnan och generaliserade anfall med epileptisk aktivitet i båda hjärnhalvorna. Några får bara några enstaka anfall under hela livet, andra kan ha svåra anfall varje dag. Epileptiska anfall är symtom på ett underliggande sjukdomstillstånd i hjärnan.

Konsekvenser av anfall

"Det handlar inte bara om antal anfall, typ eller allvarlighetsgrad. Det handlar också om konsekvenserna av anfallen."

Epilepsi är mer än anfall av olika slag. Tiden mellan anfallen kan påverkas av oro och känsla av att inte ha kontroll. Minnesproblem och andra allvarliga konsekvenser som till exempel risk för olycksfall och ökad dödlighet är också förknippat med sjukdomen.

Epilepsi drabbar inte bara den personen som har sjukdomen, utan även familj, vänner och andra närstående berörs. Omkring en kvarts miljon svenskar är indirekt berörda av epilepsi.

Konsekvenser av anfall

Epilepsi är mer än anfall av olika slag. Tiden mellan anfallen kan påverkas av oro och känsla av att inte ha kontroll. Minnesproblem och andra allvarliga konsekvenser som till exempel risk för olycksfall och ökad dödlighet är också förknippat med sjukdomen.

Epilepsi drabbar inte bara den personen som har sjukdomen, utan även familj, vänner och andra närstående berörs. Omkring en kvarts miljon svenskar är indirekt berörda av epilepsi.

"Det handlar inte bara om antal anfall, typ eller allvarlighetsgrad. Det handlar också om konsekvenserna av anfallen."

Att leva med epilepsi

Epilepsi är en svår och komplicerad sjukdom att leva med. Flera delar i livet kan påverkas, särskilt för alla dem som tvingas leva med återkommande anfall. Uppföljning och regelbundna vårdkontakter ökar förutsättningarna för framgångsrik behandling och tryggare liv. Medicinsk behandling är inte tillräckligt för personer med svårbehandlad epilepsi – ofta behövs stöd av ett epilepsiteam.

De flesta personer med epilepsi blir hjälpta med läkemedelsbehandling. En relativt stor grupp – omkring en tredjedel – drabbas trots det av återkommande anfall. Det innebär att läkemedel i liten eller ingen utsträckning hjälper. För vissa personer kan kirurgi vara vägen framåt, men i sådana fall görs en noggrann utvärdering där nytta ställs mot risk. Behovet av nya behandlingar för svårbehandlade personer med epilepsi är mycket stort.

"Jag har anfall många gånger i veckan och de kan komma när som helst. Det är tufft att känna att man inte har kontroll.”

Behandling

Det finns många former av epilepsi och anfallen kan vara mycket olika för olika personer. Hos en och samma person är anfallen dock oftast likadana varje gång. Vissa får bara några enstaka anfall i livet medan andra är svårbehandlade och har anfall varje dag.

Att leva med svårbehandlad epilepsi kan ha stor inverkan på livet. Ofta har man provat flera olika antiepileptiska läkemedel som verkar på olika sätt under lång tid utan tillräckligt goda resultat. Varje person med svårbehandlad epilepsi har rätt till att utredas ordentligt för att försöka ta reda på orsaken till anfallen samt för att planera individualiserad behandling. Ibland krävs behandling livet ut.

Akut behandling

Akut behandling

För att bryta ett anfall som pågår längre än fem minuter används oftast lugnande läkemedel. Effekten är snabb och avbryter anfallsaktiviteten som pågår i hjärnans nervceller. Anfallet brukar gå över på någon minut.

Kirurgi vid svår
epilepsi

Kirurgi vid svår
epilepsi

Vissa personer med svårbehandlad epilepsi kan bli hjälpta av kirurgi. Innan operation görs en omfattande utredning för att ta reda på från vilken del av hjärnan anfallen kommer. På vissa sjukhus finns särskilda team för utredning av kirurgisk epilepsibehandling. Många blir helt fria från anfall efter en operation.

Vagusnervstimulering
(VNS)

Vagusnervstimulering
(VNS)

Vagusnervstimulering kan ibland erbjudas vid svårbehandlad epilepsi där kirurgi inte hjälper eller är möjlig. Behandlingen går ut på att stimulera en nerv på halsen med elektriska impulser. En liten pacemaker opereras in nedanför nyckelbenet. Genom en sladd under huden leds elektriska impulser från pacemakern till nerven på vänster sida av halsen. Ungefär hälften av de personer med svår epilepsi som får prova VNS får färre eller lindrigare anfall.

Det är av stor betydelse att vården anpassas för varje enskild person. Möjligheterna till framgångsrik behandling ökar när patienten har kontinuerliga vårdkontakter och återkommande följs upp av den behandlande läkaren och en epilepsisjuksköterska.

Källor

  • Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi (2019)
  • 1177.se. (https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/hjarna-och-nerver/yrsel-svimning-och-kramper/epilepsi/)
  • Epilepsiförbundet.se. (https://epilepsi.se/om-epilepsi/?sfw=pass1616619852)
  • Neuro.se. (https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/neurologi/epileptiska-anfall-epilepsi-vuxna/)
  • Internetmedicin.se. (https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/neurologi/epileptiska-anfall-epilepsi-vuxna/)
  • Ki.se. (https://ki.se/forskning/epilepsi-en-fraga-om-liv-och-dod)

P-SE-CE-2100012 Maj 2021

Vår hemsida använder cookies för att skräddarsy din upplevelse och för att förstå hur du och andra besökare använder vår hemsida. För mer information se Cookie Policy

Arbetar du inom press och media? Informationen på denna sida är avsedd för journalister, press och media. Klicka ja för att komma till pressrummet.